Det bästa som har hänt mig - del 1
Skrivet 2011-08-17 Klockan 09:16:31
Ja, ni ville ju höra, så here we go!
Det hela började år 2001, mamma tog hem Bina till oss för lite tillridning och jobb då flickan som hade henne inte riktigt klarade av henne. Allt gick super så mamma skickade tbx henne till ägarna, där blev hon inte så mkt gjord med så då föll ju allt tillbaka i gamla banor igen. År 2002 frågade mamma om hon fick ta föl på Bina eftersom hon ändå inte blev så mkt gjord med, det fick hon. Och tanken var ju ifrån början att hon skulle tillbaks när fölet var avvant. Hehe, så blev det inte riktigt. 23 april 2003 kom Hobie till världen och hans början var inte speciellt enkel, det började med att han inte stod på ett ben, vet. sa att det var av, de va det inte. Det va det värsta ett föl kan få... fölsjukan!
Han drack inte råmjölken, han hade diarre och ville ingenting, såg inte speciellt ljust ut, men efter medicin och bevakning gick det bort efter några dagar. Några veckor senare blev han ormbiten, men även det klarade sig den lille kämpen igenom!
(kvaliten är total kass, jag vet inte hur scannern fungerar så jag "tog kort på korten")
Det va första delen, snart kommer andra, HÅLL UTKIK!
/Linnea
Ja, ni ville ju höra, så here we go!
Det hela började år 2001, mamma tog hem Bina till oss för lite tillridning och jobb då flickan som hade henne inte riktigt klarade av henne. Allt gick super så mamma skickade tbx henne till ägarna, där blev hon inte så mkt gjord med så då föll ju allt tillbaka i gamla banor igen. År 2002 frågade mamma om hon fick ta föl på Bina eftersom hon ändå inte blev så mkt gjord med, det fick hon. Och tanken var ju ifrån början att hon skulle tillbaks när fölet var avvant. Hehe, så blev det inte riktigt. 23 april 2003 kom Hobie till världen och hans början var inte speciellt enkel, det började med att han inte stod på ett ben, vet. sa att det var av, de va det inte. Det va det värsta ett föl kan få... fölsjukan!
Han drack inte råmjölken, han hade diarre och ville ingenting, såg inte speciellt ljust ut, men efter medicin och bevakning gick det bort efter några dagar. Några veckor senare blev han ormbiten, men även det klarade sig den lille kämpen igenom!
(kvaliten är total kass, jag vet inte hur scannern fungerar så jag "tog kort på korten")
Det va första delen, snart kommer andra, HÅLL UTKIK!
/Linnea
Kommentarer
Trackback